- Project Runeberg -  Gammalt och nytt /
19

(1929) [MARC] Author: Gustaf Cederström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I kap. Genom minnets synglas - 1. Huru jag blev knekt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

friheten smög jag mig skamsen ner till min kappsäck, skaffade
mig en kärra och gav mig i väg till Trossnäs.

En gång till återsåg jag vid regementets minnesfest 1918 det
nu återuppståndna Karlstad, som föreföll bra mycket mindre
pittoreskt med sina breda
rätvinkliga gator och sitt för stora
hotell än det där jag kinesade
anno 66. — I Karlstad blev vid
mitt första besök uppehållet
helt kort det gällde att i
skjutskärra ofördröjligen inställa
mig i de »grönas» läger och
anmäla mig till tjänstgöring
på det 3:dje kompaniet.

Den 26 maj kom jag dit. —
Framkomsten och mottagandet
har jag i mina minnen skildrat
och det enda jag vill upprepa
är att det kändes ruskigt då
man den 27:de, efter att hava
under vildaste strid kommit i
sina fuktiga stövlar, öppnade
den hårdfrusna tältluckan och fann hela fältet täckt av
kvartersdjup snö; en liten kalldusch för Herr Furirens krigiska drömmar.
Sedan gingo de 42 dygnen under strängt arbete dagligen i 10
timmar, som man sparkade den hemska rekrytmarschen,
gymnastiserade och »klappade Kajsa», som gevärsexcercisen kallades, och
inte blev man ledsen då på kvällen det vackra taptot gick:
»Nu kvällens timme inne är och ändat allt besvär».

Besvär var det nog om det även betydligt lättades av umgänget
med den ovanligt härliga, levnadsglada ungdom jag hade till
kamrater, aldrig ledsna, alltid upplagda för lek, skämt och dans,
ett glatt lynne som jag ingenstädes funnit så utvecklat som i
Vermland.

Efter jag nu ändå är på Trossnäs tillåter jag mig anticipera
litet, yttra några ord om det andra mötet jag, denna gång som
underofficer, var skyldig att göra, för att kunna få utbyta

D. V. FURIR v. DÖBEIvN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:45:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gammnytt/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free