- Project Runeberg -  Gammalt och nytt /
24

(1929) [MARC] Author: Gustaf Cederström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I kap. Genom minnets synglas - 1. Huru jag blev knekt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

hade att rita kanonritningar; jag vill minnas en 6-pund:g
fältkanon och en haubitz. Kulbanor, kastning med mörsare kände
vi på våra fem fingrar teoretiskt, liksom förekommande
kanon-modeller och på skjutvapnen kände vi alla mått på de olika
gevärens alla beståndsdelar enligt Jocknichs handgevärslära, men
själva gevären hade vi aldrig haft i våra händer. Likaså kände
vi teoretiskt topografien, hade lärt att rita vackra kartor med
jordhöjder, berg, vägar, olika trädslag m. m., men en
rekogno-cermg hade vi aldrig varit med om ej heller gjort en
tärräng-skizz, sådan som tjänsten kräver. Boksynta blevo vi men
begagnandet av denna boksynthet var okänd.

Uppriktigt talat var man nog ganska enkel när man slutat
denna kurs. Om man jämför vårt militära vetande med en
nutida Korprals kommo vi betydligt till korta. Att avfatta en
rapport t. ex. hade vi aldrig fått lära oss.

Nu gällde det raska på så att man skulle hinna med även
gradpasseringen, och jag beslöt att tentera i det ämne i vilket
jag så nyligen gnotts av den framstående matematikern,
professor Daug. [ag anmälde mig därför hos kapten Fineman och
stämdes till honom en eftermiddag.

Den dagen var jag bjuden på en stor middag några hus ifrån
det som beboddes av Fineman. När jag hunnit till fisken
ursäktade jag mig hos värden för att jag försvann på ett
ögonblick, jag skulle komma snart åter, och det gjorde jag
verkligen, ty vid steken var jag åter kuggad efter noter. Och den
välsignade matematiken blev efterhängsen, ty i den kuggades
jag ännu två gånger. Sista gången yttrade den älskvärde
kaptenen: ->Jag tror, ta mig fan, Furiren är idiot», vartill jag under
sträckning svarade, »Ja det har jag trott länge». •»Ja, jag skall
läsa litet med er skall ni få se att det går,» sade Kaptenen, en
välvilja som den trefalt kuggade aldrig glömmer.

Och efter några veckors behandling lyckades jag, men ett
hemskt minne har jag av trigonometrin och den välsignade
»Mantissan».

Jag, som i den förra skolan blivit driven i läxpluggning, tack
vare Rektor Annerstedt, som fordrade att man skulle kumla Nor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:45:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gammnytt/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free