Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II kap. Reflexioner över aktuella frågor - 5. Smaken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io4
snarlik en hattkulle av filt, mahända lämplig till att bära
under hjälmen, men ytterst föga tilltalande något varom man
lätt kan övertyga sig, då den här bäres av varannan pojke.
Av konsten vill jag endast mera utförligt tala om danskonsten,
som spelar en så överväldigande roll i våra dagar.
Vad arkitekturen beträffar är den ju av naturen mera stabil
och har den vetat akta sig för besynnerligheter, som utmärka
de andra konstarterna: måleriet — och bildhuggeriet ända till
allra sista tidens funktionalism.
Att utförligare syssla med dessa vill jag ej här inlåta mig på.
Bättre än jag skulle kunna skildra den inom dem rådande
besynnerligheten, gör ett ’besök i den nyaste salen i
Nationalmuseum samt några ögonblick offrade åt det »stora
tarmvre-clet» på Birger Jarlsgatan i Stockholm, vilket jag på det
varmaste vill tillråda.
Erkännas måste att de andra konstarterna fått maka åt sig
för dansens triumftåg genom världen. Det ligger i sakens
natur, att efter krigets rysligheter begäret efter glädje och
njutning måste starkt Vakna. Det såg man även efter den
stora revolutionen och Napoleons krig.
Skillnaden mellan Directorium och vår tid är, att det förra
hämtade sina förebilder från d-en högt stående antiken, under
det vi, vad dansen beträffar, hämta våra från de lågt stående
svartingarna.
Om man nu även ej är beundrare av alla dessa negerdanser,
kan man ej annat än medge, att det dansas oerhört mycket
bättre än i min ungdom, då visserligen även danser av olika art
förekommo: polka, vals, mazurka, schottish, fransäs och
länder. Dessa senare ’betingades av den våldsamma svettdrivande
valsen, då man måste pusta Ut och låta lungor och hjärta
lugna sig.
Vals kallades då vad som egentligen var galopp, till vilken
man hade den mest tjusande musik att tillgå — man jämföre
blott de Strausska ’melodierna med den pipande, skramlande
och råmande jazzmusiken. Till valsen fordrades gott hjärta,
goda lungor, smidighet Och taktfasthet, och dess tjusning låg
i farten. Den högsta konsten låg i att kavaljeren »stal steg»,
liksom hoppade över en takt, och hänförande var musiken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
