Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III kap. Konstnärer och konst - 1. Gotthard Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTTHARD WERNER
VEM ÄR DET, TORDE NOG MANGEN FRÅGA SIG,
och dock är det ett namn som bort bliva en av vår konsts
stores.
Ty få hava väl gått ut i världen med de stora förutsättningar
som den som bar det namnet.
Han var ett stort löfte, delvis infriat, som man nog allt mer
kommer att erkänna, och helt visst komma hans arbeten att
i en framtid bliva lika eftersökta, som de under konstnärens
livstid rönte föga efterfrågan, och man kommer att göra
Werner rättvisa.
Konstnären är lik växten, som fordrar ett visst slags luft,
en viss slags jordmån som lämpar sig för dess särskilda art.
Finner den det ej, sluta blommans blad sig samman och hava
ej kraft att slå ut till sin fulla skönhet. v
Detta var fallet med Werner, som levde på en tid som var föga
lämpad för förståelse av vad han strävade till, på den stränga
realismens, jag kan nästan säga naturhärmningens, och vad
som var Werners på en gång svaghet och styrka, var just hans
oförmåga att se naturen så, som vi andra sågo den.
Jag har hört hans studiekamrater tala om huru han med
modellen framför sig dock gjorde något helt annat, förbisåg vad
naturen bjöd det jordiska ögat för det hans inre blick sökte.
Hade Werner i stället levat i denna tid med de strävanden
som nu råda, skulle han helt visst fått den vind i seglen, som han
behövde, trängtade efter, och som säkert burit honom långt.
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
