- Project Runeberg -  Gammalt och nytt /
166

(1929) [MARC] Author: Gustaf Cederström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III kap. Konstnärer och konst - 7. Georg v. Rosen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

reflekterande blick, som forskar efter livets gåtor, Vilket
utomordentligt porträtt är ej Palms, Rosens kanske förnämsta
verk, som blev hans största triumf, då dess utställande i
Göteborg föranledde hans svåraste motståndare, opponenterna, att
gripna av beundran till honom avsända ett
tacksägelsetelegram. —• Jag vill undra, trots att han alltid protesterade
däremot, om ej Rosen liksom jag i sitt innersta i tysthet medgav
att dessa opponenter blevo en lycka för konsten genom den
uppryckning och tävlan, som striden drog med sig. Nu står
vi åter i dödvattnet och vänta att ängeln stiger ner och rör
upp vattnet. —

Samma psykologiska skärpa, som karaktäriserar R:s porträtt,
återfinna vi i hans kompositioner.

Vilken ypperlig karaktär har han ej gett den uppblåste Ture
Jonson. Huru mycket säger oss ej Karin Månsdotters
tveksamma hand, som så motvilligt synes vilja frigöra sig från
den älskades omfamning vid hennes avsked från Erik i
fängelset, och har konstnären någonsin skapat något av lycka och
tacksamhet så genomandat som modren i den förlorade sonen.
Med handen söker hon dämpa det trötta hjärtats slag, de
slutna ögonen och den svagt småleende munnen tala. om huru
gripen och innerligt tacksam hon är inför den glada
överraskningen. Det är nog för en konstnär att hava skapat en
encla sådan bild. —

»Tradition är det ord, som först infinner sig, då man vill
söka karaktärisera Georg von Rosens konst», så börjar Dr.
Erik Wettergren sin monografi över honom, och jag skulle
vilja tillägga, även mannen. Han är en länk i den kedja, som
från Cimabue sträcker sig till våra dagar.

För honom var konstnärens kall även uppfostrarens. En
konst, som icke hade något att säga, ej hade någon förädlande
verkan, hade ingen kurs för honom. Han hade nog om den
allra sista tidens måleri samma vänliga tanke som en av våra
målare hade om en kamrats tavla, den kunde gärna varit
omålad. —

Man skall också finna, att varje lians arbete har velat säga
något, och därför höll han som ett av sina främsta verk styvt
på pennteckningen »Pierrot». Också grämde det honom bittert,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:45:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gammnytt/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free