Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III kap. Konstnärer och konst - 11. Två skånemålare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
nu levande landskapare förmår det och av en friskhet och
klarhet i färgen, som man ibland kan ha i sina första
lyckliga år, då ingen ängslan ännu söker hålla tillbaka färgens
friskt framvällande flöde.
Det olympiska lugnet har alltid vilat över Gustaf Rydberg,
i tidigaste ungdomen liksom ännu då han närmar sig
Tizi-ans ålder.
För sena tiders nervösa barn, som aldrig känna något lugn,
utan ävlas och jäkta, är han i det fallet ett lika oupphinneligt
exempel, som han är det som tolkare av sin fädernebygd.
Också har denne vår nestor lyckats behålla in i sin höga
ålder inom alla, till och med de mest extrema kretsarna av
målare, den obestridda rangplats, han redan på Carl XV:s
dagar visste göra till sin. Bland de tusenden av konstnärer,
med vilka jag under mina strövtåg råkat samman, vet jag
knappt någon, som verkar så balanserad, så säker på vart
han vill som Gustaf Rydberg.
I viss mån återfinner man hos Skånekonstens andre grand
old man, Nils Forsberg, samma egenskaper som hos
Rydberg: tryggheten, godmodigheten och lugnet — olympiskt
törs jag dock ej kalla detta, ty inför vad han anser
upprörande kan vännen Nils bli rent fly förbannad och ge uttryck
åt detta sitt ogillande i strömmar av ord, där franskan och
skånskan i en originell blandning välla fram i friska kaskader.
Men, just denna hans starka rättrådighetskänsla., hans ömhet
för de svaga var det, som genast tog de franska
kamraterna med storm. Därtill stor, blåögd, och blond som en
viking och stark som en björn, imponerade han väldigt på
kamraterna i Bonnats ateljé;, där han också snart i artistiskt
hänseende blev »le pius fort». Denna hans exceptionella
ställning kom mig väl till pass, då jag officeren, gjorde min entré
i denna historiska paris-ateljé, där under tidernas lopp så
många fina och ryktbara konstnärer varit »le patron», och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
