Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. kap. Från det moderna Italien - 3. Roma antiqva rediviva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
den andra mot det av Michel Angelo ordnade
byggnadskomplexet, framför vilket Marcus Aurelius’ härliga ryttarstaty tar
emot besökaren, har man svårt att tänka sig.
Jag uppsökte därför den arkitekt som har uppdrag att ordna
den del av Capitolinska kullen, som varit i tysk ägo.
Fläns namn Ghino Venturi från Florens fann jag i den så
intressanta månatliga skriften »Capitolium Rassegna mensile di
attivita municipale», som av municipiet utges. Jag uppsökte
honom således i guvernörsämbetets lokaler, »il Governatorato
di Roma, repartizione V, lavori publici», där han förestår en
väldig arkitektbyrå, som har att uppgöra ritningar till de
byggnader, som han skall uppföra på eller i närheten av
Capitolium, sedan detta blivit frilagt.
Av Signor Venturi blev jag på det älskvärdaste mottagen
och gjorde han sig ett stort besvär med att söka sätta mig
in i de komplicerade frågorna.
Innan jag berörde den mig mest intresserande frågan, den om
Capitolium, talade vi om den stora stadsplanen.
Denna, »il piano regolatore di ampliamento della cittå di
Roma», är ursprungligen uppgjord 1909, men senare reviderad
av en för detta ändamål tillsatt kommitté. Vad som
uttryckligen framhålles av kommittén är att så mycket som möjligt
den gamla staden skall få vara orörd, och att trängseln i det
nuvarande Rom, helst det lågt liggande, skall försvinna, vare
sig genom underjordiska vägar eller anläggande av periferiska
förbindelser samt spårvagnarnas avskaffande i dessa zoner.
Staden växer ju oerhört och likaså trafiken, sä har på 4 år
autömobilernas antal fördubblats från 9,000 till 18,000 nu över
20,000 och utåt periferien flyttar staden. Där ha i början de
grövsta brotten begåtts genom snabbyggandet och den
förskämda smak som rådde då bostäder i hast skulle beredas åt den
till Rom inflyttande massan nya invånare.
De hemskaste spåren av detta kasernbygge finna vi på Prati
Castelli och i stadens utkanter. Enda ursäkten var den då
rådande brådskan och bristen på vad även vi sakna i
Stockholm, en stadsplan, som man dock nu här erhållit.
Där en del av dessa kaserner nu ligger voro förr den
romerska adelns villor med sina stora trädgårdar belägna. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
