Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. kap. Från det moderna Italien - 3. Roma antiqva rediviva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
sig av hygieniska skäl eller för att vinna lättnad i trafiken.
I sådana fall löser staden på vanligt sätt husen och river dem.
Skola däremot enligt stadsplanen tomterna åter helt eller
delvis bebyggas, bekostar staden rivningen och återförsäljer
så tomtdelarna med vinst för betydligt högre’ priser än de
betingat, då byggnader av helt annan art och som betinga
höga hyror på grund av att läget genom stadsplanen blivit
ofantligt förbättrat, där kunna uppföras.
Jag vill ej vidare sysselsätta mig med den stora
generalplanen, utan endast yttra några ord om planen för Capitolii
isolering »Regolamento del Colle Capitolino e sistemazione delle
Zone adjacenti».
En kopia av denna plan, som här bifogas, var arkitekt
Ven-turi nog älskvärd att låta göra åt mig, och på den kan man
se, vad som skall rivas som är gult och vad som skall
tillbyggas som är randat i rött.
Den kommission som reviderade 1909 års plan har ej haft
befattning med Capitolii isolering, utan härför utnämnde
Konungen en särskild kommission av de främsta förmågor som
stodo att få på arkeologiens, historiens och konstens
områden; kommissionens projekt har nästan helt och hållet gått
in i den stora stadsplanen och har redan börjat realiseras
genom friläggandet av Marcelli teater på sluttningen av den
Capitolinska kullen.
Innan jag definitivt lämnar generalplanen vill jag dock
tillägga några lugnande ord med avseende på de farhågor jag
spårat i pressen rörande friläggandet av Pantheon genom en
förbindelse med Piazza Colonna — dessa funderingar måste
hänvisas till fantasiens område.
Då Roms snabba utveckling förde med sig behov av ökat
utrymme för dess municipium och dettas många byråer, hade
tanken vaknat att söka lokaler för dem på annan plats än i
senatorns palats där de nu voro hopträngda.
Den tanken bar dock emot, då Capitolium är kärt och har
så urgammal hävd. Därför utlystes 1923 en allmän tävlan för
ordnandet av palatset, återställandet av »Aula Senatoria» i ett
värdigt skick samt för att söka bereda nya utrymmen.
I den tävlan segrade Venturi. Han hade insett att helt nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
