Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Då gladdes den gamla loslitna läraren, och
han njöt i känslan af att en stund ha lyckats
föra några frigjorda barnasjälar ut i fantasins
stora rosengård, som, uppfylld af fågellif och
fågellåt, i själfva verket befann sig i
hemskolans närmaste närhet.
— Ja, sådant kan den få höra och skåda
som har lyckan all bo på landet, brukade
Magistern ibland afsluta sitl lal för barnen, medan
de gamla i gården stundom hörde honom yttra:
— På landet bor människor med smutsigare
fingrar, men med renare hjärtan än i staden.
Ingen hade däremot hörl honom berätta huru
han själf hamnat ute på landsbygden och
hvarför han trifdes där så väl. Friman och dennes
hustru gissade, att Magistern där befann sig
långt borta från den plats, där studenten bland
glada sällskapsbröder lidit haveri.
Rilander uppträdde i hvardagslag
frispråkig, men iakttog den största förbehållsamhet. om
någon sporde om hans ungdomsöden och
föräldrarnas stånd. Man visste blott att hans far
och mor för länge sedan aflidit och alt han
såsom student haft för afsikt att läsa sig till
präst, men stannat på halfva vägen.
Han omtalade ej att han som elev i en
pe-dagogi i en småstad Lidigt lärt sig den svåra
konsten att svälja förödmjukelser. Hans
moder, som lifnärde sig med att baka jästbröd
och brygga svagdricka till afsalu, hade beräl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
