Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
funnit. Misstag, bror Friman.! Det är lifvet,
arbetet, det nedärfda åskàdnirigssättet, seder
och vanor och litet vidskepelse på köpet som
skapat förhållandena här. Du utdelar dina
befallningar och tror, att de äro dina egna
påfund, och i själfva verket går du bara i andras
storstöflar och läser förfädernas gamla läxa.
Du tror dig vara herre och mästare och är ändå
intet annat än naturförhållandenas simpla
tjänare. Ja, du Lror icke på naturens krafter, utan
blott på dina egna.
— Är det nu tillräckligt mässadt? sporde
Frinian med gnistrande blick.
— Ja, för denna gång. — Min afsikt var
att tjäna din snälla hustru som åskledare, och
därför har jag blott att utropa: Lars Friman
studerar arbetets ära, men förslår sig ej på
arbetarens ära. Ja, stor är han i orden, stormodig
och högfärdig som en skallfogde, men i mina
ögon är ban förbannadt liten — ibland.
Tjänare !
Magistern slank ut genom farstudörren, innan
den uppretade husbonden kom sig före att
placera stöfveln som utropstecken på hans rygg.
Lars blef några ögonblick sittande; därefter
drog han stöfveln på foten samt började med
långa ,steg vandra jaf och an. Hustrun satt med
hufvudet lutadt öfver armarna. Han visste ej
säkert om hon grät, men del var otäckt att
se huru bröstet flämtade och skuldrorna skälfde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
