Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
— Det är sant och var inte illa sagdt, men
de visdomsorden har farbror ofta upprepat.
Jag har nog funderat på dein ibland, men inte
kan tiden få gå till funderingar på det som
borde och kunde vara annorlunda, då det
gäller att göra någonting. Fastän jag redan fyllt
50, så knycker och sprakar det i kroppen och
hufvudet. Jag är ju en stark och frisk
människa! Jag känner mig som en älgtjur eller
en hingst, som vill stångas och sparkas.
Lars slog knytnäfven mot benet.
— Aj, aj, så du språkar syndigt, men jag kände
det lika i unga år. Nu är jag visare, Gud ske
lof, och har fått allvarliga tankar. Jag tänker
på döden och domen, på de yttersta tingen och
på min begrafning. Du har ju lofvat...
–två hästar för likvagnen, godt kaffe med
stora saffranskringlor, lagom tobak, intet
brännvin eller vin och sist prästen: amen, amen 10
mark. — Ja, morjens nu, farbror, den här
veckan blir det ingen hädanfärd ändå af, och
hvar vecka har sin omsorg, tror jag det heter.
Lars drog mössan öfver öronen. Han hörde
inte hvad farbrodern ropade efter honom och
ännu mindre sucken nog är världen ändå bra
underlig».
Hettan i det kvafva rummet hade så plågat
Lars Friman, att han, utkommen i det fria, dref
händerna djupt i snön och strök sig kring
kinder och panna. I detsamma kom Pompe lö-
B — Gården med de fyra grindarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
