Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
lion hade två tänder lappade ined guldpluggar,
och därför hviskade jag oskyldigt:
— Morgonstund har guld i mund.
Det tyckte väl människan lät ännu
dummare. Ja, sedan logo vi som två änglar åt
hvarandra.
Pastorskan gick nu ut efter att ha sagt,
att hennes bror .snart skulle komma. Jag
gissade genast hon menade ungherrn från slädan.
Medan jag väntade, satt jag naturligtvis inte
med händerna för ögonen, utan jag kikade
uppåt de fina spetsgardinerna och jag skådade
ned på den granna bordsmattan med rosor och
liljor och granngröna blad och tänkte:
Inte är pastorsfolket så fattigt, fastän pastorn
klagar öfver dåliga tider och liten lön. Och en
orimligt stor släkt måste de höra till; på
väggarna hängde fasligt många fotografibilder i
smala guldramar. Genom den öppna dörren
kunde jag skönja pastorns stora bokhylla. Där
fanns så mycket hela och trasiga böcker att jag
tänkte: Må du ock ha läst dem alla? Och har
du det, så inte har den lärdomen färgat af sig
på fåren i din hjord. Naturligtvis tänkte jag
inte på Magistern och rusthållaren, som båda
har bokvett och böcker, som de kanske läst.
Längre hann jag inte fundera; ungherrn steg
in, stängde dörren efter sig och hälsade. Han
hade just ätit mellanmål, såg jag af munspelet.
Men kanske är det bäst jag fortsätter en an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
