Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
är fiskare, sitter hemma och pliggar halfsulor,
men törs jag fråga: Ä’ Forsen ungkarl?
— Ja, så väl är det.
— Då törs jag kanske vidare fråga: hvad
är herrn för en herre?
— Student. — Nu ska jag skrifva upp Vendia
Martinas fullständiga namn och adress.
— Låt bli med det, sa jag. »Det kommer
bara olycka af oppskrifvandet, sa
Kallbäck-Kristin, när befallningsman steg in på gården.»
— Men jag är ingen länsman för sjutton!
— Ho vet, hvad en karl är och blir. Jag
hörde ju pastorn säga: Si där är just en sådan
du spanar efter.
— »Det stämmer, sa katten när han dansa
på piano.»
Då började vi förstå hvarandra bättre, och
jag ville inte mer spektakla, då han tillade:
— Jag har hört att mor Vendia känner till
en hel hop gamla svenska folkvisor, dem hon i
sin ungdom hörde sin farmor sjunga, och Vendia
lär ha en duglig sångröst har jag ock hört af
pastorn.
— Jaså, jaså, menade jag.
— Det är viktigt att de gamla vackra
visorna i tid upptecknas och bevaras. Förstår
Vendia riktigt hvad jag menar och vill?
— »Något ditåt, sa Ragnkila-Hulda, när hon
hörde friarn hosta i farstun.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
