Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
— Johanna var det, som ville, och inte jag,
men jag också vill ödmjukast gratulera svåger
Friman.
— Tack, farbror Anders och Magistern ha
länge predikat för mig att ovänner böra
försonas och det blir väl bäst så, också därför att
nöden står för mångas dörrar. Men inte
behöfver vi ändå falla hvarandra om halsen och
kyssas. Saltvatten och sött ska man inle blanda.
Männen möttes i ett kort handslag, och
Johanna drog ett djupt andetag.
— Gå nu upp till stugan, syster, och tag
barnen med, så ställer väl Erika fram någon
traktering. Jag tyckte jag nyss såg en skymt af
farbror Anders hvita röck mellan
krusbärsbuskarna. Han gick visst redan in. Vi hade
annars inte tänkt fira födelsedagen. Hvad fröjd
kan det väl ligga i att veta att en ny årsring
lagt sig kring stammen’? Annat är det med
träden. — Ja, gå nu syster lugnt; din man och jag
följa snart efter. Jag ska bara ställa undan
måttkärlen och låsa igen dörren.
Johanna gick med lättare steg än hon
kommit, åtföljd af sina barn, medan brodern för
ett par minuter försvann inne i sädesmagasinet.
Då han åter trädde ut, stod Ileiala på trappan
med några smutsiga små-sedlar i näfven. Han
hostade innan talet följde:
- Ja, här sku nu vara hälften af pengarna,
som jag fick för de grofva mastträna jag i vintras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
