- Project Runeberg -  Gården med de fyra grindarna /
161

(1916) [MARC] Author: Petrus Nordmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

161

— Fy skam, Väpplingsblom, hvarför unnar
du inte en tår björkbalsam åt den lilla. Du
är ingen artig kavaljer. Ser du inte, att det
är en ung sammetsklädd jungfru, smal om
lifvet och.... Nu sticker hon snabeln i vätskan.
Nu luktar och smakar hon. Låt se, om hennes
sting blifva mera farliga än förr. Hvem af er
kan läsa en besvärjelse mot jungfruns anfall’?

Severin Råbäck upptog frågan.

— I min ungdom brukade man läsa så här:

Geting, geting, etterspik,
onda kräk ifrån mig vik.
Stick i sten, och int’ i ben,
stick i mull och int’ i hull.
Geting, geting, etterspik,
far till skogs och från mig vik.

— Jungfrun vill pussas, inföll skomakaren
och tillade: »Det smakar ändå litet karl, sa
flickan, när hon kysste tuppen».

— Jo, jo, menade Råbäck, »Kärleken drar
som tio par oxar».

— Men nu flög hon, utbrast Broman.

— Och nu kom hon, fortsatte Väppling och
lutade sig framåt för att riktigt noga följa med
insektens dryckenskap.

Magistern, lika intresserad, låg och
småpratade för sig själf.

— Aj, aj, jungfru geting, den där vandringen
utmed fördärfvets rand slutar aldrig väl. Var

11 — Gärden med de fyru grindurnu.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:46:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gard4grind/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free