Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XV.
En vecka och därutöfver en half hade
lyck-ligl gått till ända sedan den märkvärdiga kväll,
då Carolus Rilander gaf sig det oryggliga löftet
att icke vidare smaka på något »starkt».
Hvarför han gett det, visste bara han och kanske
hon, och hon ägnade ingen tanke däråt, utan
bara log, då hon mindes sammanträffandet uppe
på kvarnbacken, där Magistern i blåsvädret
talat om kärlekens åldrar och så innerligen
vackert läst om Franzéns gamla knekt och Wallins
döda änglar. De herrarnas namn hade flickan
inte hört förr, men hon gissade att de voro
bokhandlande och bodde i Helsingfors, ty
därifrån härstammade hennes nya psalmbok och
därifrån kom »Folkvännen» ibland med verser.
Ja, nog hade Magistern läst vackert, och så
lustigt han sen svängt på armarna, fastän hon
icke alls stått i vägen.
Ja, det hände då, och nu stod Rilander
dagen efter skogsvandringen med slutna ögon midt
på golfvet i kajutan och rakade sig. Bondkar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
