Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
känt lukten af röken. Den förnam han ej, alltså
sof man ännu i stugan. Han hvisslade sakta,
och hundarna kommo fram och ströko sig mot
hans ben. De skällde ej; alltså fanns ingen
främmande inom synhåll.
Gubben kände sig säker och skyndade längs
en välbekant stig ett stycke bort från gården.
Han vek af åt sidan in mellan buskar och
sten-rös. Då ban efter en stund med sakta
smygande steg återvände, bar han tryckt till bröstet
ett föremål, inneslutet i en gammal säck. Denna
förde han brådskande ned till stranden och
gömde sin börda i aktern af båten, som låg
uppdragen på land.
Därefter hastade Pieski upp till stugan och
satte sig på trappan med ryggen stödd mot
dörren. Nu kunde ingen komma ut eller in utan
att han som höll vakt märkte det. Gubben log
svagt och rörde på hufvudet såsom om ban
velat se sig omkring. Men han såg ju ej mera
några yttre nya bilder, utan bara de gamla
inför själens öga.
Det fanns både vackra och fula bilder att
beskåda. Han ihågkom en julidag för 20 år
sedan, från del där lyckoåret, då han var
ägare till 280 renar. Vid sidan af dem hade
han vandrat några timmar utan att finna en
plats, där renlav växte så ymnigt att det lönade
sig att rasta. Marschen gick genom en tallskog
på mogrund. Med ens öppnade sig en vacker
14 — Gården med de fyra grindarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
