Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
— Tack, Råbäck. — Carlsson, säg ärligt från,
hvad kan det bli af det här pumpandet? —
Båtar det till något? — Och hvad — blir det
sedan, när ni inte mer orkar?
— Efter en timme ska vi tala därom. Kanske
vi ,till dess fått litet lif i de domnade nerverna.
— Hur har kantorn reda på sådana här
konstiga fördolda saker, frågade värdinnan och
serverade gästen en mugg af gårdens yppersta
helmjölk.
— Min bror, som är byggmästare i Åbo,
berättade, då han var hemma på julbesök, att en
af hans timmermän, en reslig Pedersörebo,
råkade ut för olyckan att ramla ned från en
byggnadsställning och stöta nacken, så att han
förlamades precis som Friman. En läkare
tillkallades, och han handterade timmermannen
såsom vi nu försöka.
— Hur gick det med honom? sporde Erika
sakta. Blef han vid lif?
Kantorn, som redan var i farten med att
tömma det andra glaset mjölk, måtte ej ha hört
frågan, ty han gjorde i detsamma en annan:
— Hvar är Ung-Lars? Jag har inte sett
skymten af honom?
— Han seglade i går med Broman till
Pargas efter kalk, och vi vänta dem hein först i
morgonkväll.
— Aj, aj, det var illa.
— Huru så, inte är del väl farligt med...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
