Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lik den rufvande hönan öfver sina sista
kycklingar.
Carlsson släckte ljuset i stugan och satte sig
vid bordet.
Månskenet täckte som gyllenduk dess hvita
skifva.
Vägguret bultade hårdt: tack-ack, tack-ack!
Snart skulle tolfslaget ljuda.
Kantorn reste sig långsamt, gick in i
kammaren och aflöste Råbäck.
— Du kan gärna lägga dig på bänken i
stugan, Råbäck. Jag skall väcka dig, när tiden
är inne.
Ett par minuter senare bevisade jämna andetag
att torparen somnat.
— Nu äro vi på tumanhand, Lars, hviskade
kantorn och lutade sig framöfver bädden.
— Nej, på tre.
— Huru så? — Hvem?
— Döden.
— Vill du möta honom snart?
— Det ges intet val.
— Är du färdig?
— Ja, kasta en duk öfver mitt ansikte och gå.
— Har du något mer att säga?
— Hälsa barnen. Bed dem taga vård om
sin mor och Storgården.
Kantorn släckte ljuset, gick stapplande ut
och stängde dörren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>