Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Åter i Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Regeringen i Montevideo fortfor emellertid länge att
hindra hans afresa, enär den ej kunde förlika sig med
förlusten af en sådan man. Det uppskof, som häraf
vållades, grämde Garibaldi djupt; öfver hvarje dag, tillbragt
i overksamhet, kände han samvetsförebråelser; hvarje dag,
tillbragt på den främmande jorden, tycktes honom nu
vara stulen från hans fädernesland, och hans dagliga
utrop — berätta hans vänner, som sedan följde honom till
Europa — var ett smärtsamt: »Duolmi che arriveremo
gli ultimi, quanto tutto sara finito — vi komma för sent,
då allt är förbi!»
De lifgifvande nyheterna voro af följande art.
I juni 1846 hade påfven Gregorius XVI dött; han
hade varit en utprägladt konservativ man och en fiende
till alla politiska och religiösa reformer i fri anda.
Kort förut hade flera kända landsflyktiga
piemontesare i sina skrifter uppträdt för tanken om Italiens
primat med afseende på världsutvecklingen och om
påfven såsom hufvudet för ett italienskt förbund. Så såg
Cesare Balbo uti påfven Italiens hjärta, i Carl Albert,
eller rättare i Piemonts konung, dess svärd. Och
Vicenzo Gioberti förklarade, att »Italien en gång varit
mänsklighetens medelpunkt, och det vore bestämdt att
åter blifva det; därför måste man stöta från sig alla
främmande element och liksom kristallisera sig kring
påfvedömet»; detta vore nämligen »kulturens lykta», en
bor-gen för den sansade frihetens seger och medelpunkten för
all verklig enhet; emot eller utan påfven vore intet
möjligt, men med honom allt. Piemont åter vore påfvens och
Italiens utkorade beskyddare.
Det såg nu också ut, som om detta skulle bli
sanning. Den nye påfven, Johan Maria Mastai, grefve
Ferretti, eller Pio Nono, hvars egen bror på grund af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
