Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. "Den som älskar Italien, följe mig"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett enda öre på sig, var således fullkomligt utblottad pä
alla medel.
Den lilla truppen red framåt under djup tystnad
med Garibaldi själf i spetsen och bakom honom Anita,
Ugo Bassi, Hoffstetter m. fl.
De båda sistnämnda blefvo genom en tillfällighet
jämte 60 man fotfolk vid en flodöfvergång skilda från den
öfriga truppen och kunde i nattens mörker ej återfinna den.
Jagade af fienden måste de på skilda vägar söka rädda sig
så godt de kunde,[1]
medan Garibaldi, den allt sjukare Anita
och den öfriga truppen lyckligt uppnådde Adriatiska
hafvets kust.
I Cesenatico fördelade Garibaldi sitt folk å tretton
fiskarbåtar; tidigt på morgonen den 2 augusti hissades
segel, och mot aftonen såg man redan i fjärran Venedig
skymta fram.
Men plötsligt upptäcktes flottiljen af ett österrikiskt
krigsskepp, som kryssade vid kusten; från detta gafs
signal till tre andra dylika, och i ett nu såg Garibaldi sig
förföljd af en seglare och trenne ångbåtar, hvilka började
en häftig kanonad. Åtta af Garibaldis båtar sjönko, och
manskapet drunknade. De öfriga fem båtarna lyckades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
