Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Ånyo i fält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gardasjöns norra ända samt framskjutit sina förtrupper emot
Trient. De i Riva belägrade österrikarne stodo i
begrepp att gifva sig och hade redan låtit försänka sina
kanoner i sjön, på det dessa ej skulle falla i Garibaldis
händer, då plötsligt det afslutade vapenstilleståndet
tillintetgjorde alla de af Garibaldi vunna fördelarna, och
dennes hopp att äfven kunna förena den italienska
talande delen af Tyrolen med det öfriga fosterlandet var
tillintetgjordt.
Den 25 juli erhöll Garibaldi följande telegram från
La Marmora: »Vapenhvilan afslutad; utrym Tyrolen!»
Stum af smärta och harm telegraferade han
tillbaka det korta svaret: »Jag lyder.»
Den vrede och förbittring, han kände, delades af alla
hans män; att stå så nära målet och så med ens
nödgas lämna det nästan eröfrade landet, betäckt med sä
många af deras kamraters döda kroppar, dränkt af deras
blod — detta föreföll dem alla som ett grymt hån.
»Jag såg dem», berättar ett ögonvittne, »bryta
sönder sina värjor, sina bajonetter, jag såg dem kasta
sig till marken, i förtviflan rulla sig i gräset, som ännu
var vått af deras bröders blod.»
Återtåget försiggick dock i god ordning, och den
smälek, som detta krig ådragit italienarne, drabbar på
intet sätt den gamle, sjuke och sårade hjälten från
Caprera.
Dock sparades Italien skammen att erhålla Venedig
såsom en nådegåfva af franske kejsarens hand, och de
stolta venetianarne sluppe förnedringen att behandlas
såsom en handelsvara. Under allmän folkomtröstning
förklarade de sig såsom en man vilja tillhöra
konungariket Italien, och såsom folkets själfvalde monark kunde
* Mario, Garibaldi e i suoi tempi, pag. 718. ~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
