Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Mentana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kammare, som man iordningställde åt Garibaldi, återvände
denne till sin fångne vän, som frågade:
»Har du sett min nya bur?»
»Ja, den är luftig, snygg och utan stank.»
»Men det är i alla fall en bur», sade Garibaldi och gaf
därefter Mario tre bref, som skulle öfverlämnas till
adressaterna personligen; de voro ställda till det engelska
och det amerikanska sändebudet samt till Buenos Ayres’
konsul. Såsom medborgare af dessa personers respektive
länder anhöll Garibaldi hos dem alla om beskydd, och han
yttrade stolt:
»Säg åt dessa herrar, att jag afsäger mig
medborgarskapet i ett land, där ministrarne äro de första att
våldföra lagarna.»
Nästa nummer af »Gazetta Uffiziale» innehöll ett
meddelande till nationen angående de »smärtsamma mått
och steg, som regeringen ansett sig böra taga för att icke
bryta fördragen [1] eller
låta lagarnas höghet antastas».
I Florens fick man först på eftermiddagen den 24
september underrättelse om hvad som händt.
Några parlamentsledamöter samlades genast och
utfärdade en protest mot Garibaldis arrestering.
Man fruktade ett folkupplopp, och trupperna fingo
därför order att kvarstanna i sina kaserner. Allt förblef
dock lugnt till klockan 7 på aftonen. Då inbröt en flock
unga män i »gamla palatset», anföll gardeskåren, inträngde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
