Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. "Den gamle på Caprera"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oerhörd stenmur; dess västsida sluttar emot hafvet och
bildar här en stenig kust, vid hvilken inga skepp ankra
och inga fiskarbåtar synas; på ön funnos före Garibaldis
ankomst ej en by och ej ett hus; endast väldiga klippor
tornade upp sig. I remnorna växte kaktusplantor, och
här och där afbröts den grå enformigheten af dvärglika
mastix- och myrtenträd, som i skrefvorna sökte sig ett
skydd för stormarna. Marken var nästan fullkomligt
ofruktbar, förtorkad af den brännande solen och af den
skarpa vinden, som tidtals hviner öfver ön, Afrikas
heta scirocco. Hvarje träd eller buske, som ej af ett
klippblock är skyddadt för denna vind, förtorkar, så fort
den beröres af densamma.
Nere i dälderna hade dock under tidernas lopp
bildat sig mylla, och där växte magert bete för de getter,
som hufvudsakligast trifdes på ön; äfven vilda oxar och
åsnor funnos här.
Sådant var Caprera, då Garibaldi 1855 för sina
besparingar samt för det arf, han fått efter sin detta år
aflidne broder, omkring 7—8,000 lire, köpte största delen
af ön af regeringen och flyttade dit.
Hans första bostad bestod endast af ett tält, som
dock snart ersattes af en simpel träbarack med platt tak,
på hvilket fanns ett litet utsiktstorn. Denna byggnad
uppförde han helt och hållet själf; den innehöll två rum och ett
litet kök; det ena rummet var hans eget; det andra
tjänade till gemensamt sofrum för de vänner och
vapenbröder, som ständigt besökte honom. Några meter från dess
västra fasad hade han uppfört en liten väderkvarn, som
endast användes för hans egen räkning.
I ett litet stall tätt invid, »Vatikanen» kalladt, fanns
en gammal åsna, som lydde namnet »Pio nono»; denna
var till en början hans enda husdjur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
