Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. "Den gamle på Caprera"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innan hon slog omkull både mig och stäfvan och tog till
flykten igen. — — —»
Under hela frukosten fortfor han att berätta för sina
barn drag ur de husdjurs lif, som voro honom särskildt
kära, samt att förmana dem till mildhet mot alla djur.
»Hade jag icke påmint dig om din fågel, Teresa»,
sade han bland annat, »så skulle det stackars lilla djuret
ha svält ihjäl; jag tycker för öfrigt ej om att se en fågel
i bur, ty fågeln är liksom människan skapad för frihet.
Hela mitt lif har varit en strid för friheten. Men
beröfvar du för ditt nöjes skull fågeln dess frihet, så är det
också din plikt att draga försorg om den.»
Väl bekant är ju Garibaldis kärlek till fåglar i
allmänhet; på Caprera voro också nästan alla bevingade
varelser tama, och sparfvar och tättingar kommo dagligen
till hans fönster för att få mat af hans hand.
Men ej blott för djuren, utan ock för blommor och
växter hyste han omsorg, ja, ett verkligt lefvande
deltagande.
Den i det föregående vid flera olika tillfällen
omnämde historieskrifvaren Vecchi, som under hela månader
brukade vistas hos Garibaldi på Caprera, har berättat
åtskilligt af intresse från sina samtal med sin vän och värd.
Garibaldi var nämligen genomträngd af den tanken,
att ej endast människor och djur, utan ock växter, ja till
och med mineralier hade själ och lif.
Han betraktade sålunda växterna som lefvande,
älskande och lidande varelser och behandlade dem därefter.
Ofta fick man se honom stå bedröfvad och medlidsam
framför någon afbruten eller krossad fikonträdsgren,
bemödande sig att rädda dess lif genom att gifva det stöd
och förband.
Såg han en blomma sloka med bladen, lämnade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
