Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tårar äro de blott, när de till jorden sig
sänkt.
Så är, hvad menniskan här förnöjer, en glans
från ett fjerran:
Hoppas är allt hvad hon får; minnas är
allt hvad hon har.
Fordom i Eden den lyckliga såg det eviga nära:
Himmelens skingrade barn slöt hon då än
i sin famn:
Hopp och Minne och Kärlek och Tro, de fy-
ra med henne
Bodde tillsamman då, slutna i syskon-
förbund;
Men vid fallet skiljdes de åt: de spriddes i
tiden.
Alla i döden först samlas hos menskan
igen.
Hoppet dömdes att vandra förut. — I blåna-
de fjerran
Står det på morgonskyn, vinkar från jor-
den och ler.
Minnet dömdes att stanna qvar i det tysta
; förflutna;
Vissnade blommor i hand sitter det grå-
tande der.
Tron slog vingarna ut och lyfte sin hjessa
| mot himlen,
Der den som stjerna nu skådar till men-
niskan ner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
