Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
= FR
Och till en tröstlig bild för hjertat samlar
Hans snilles skapelser, de rika, stora,
Som honom unnades af gode Gudar
Att bär fullborda. Hvilka sköna gåfvor,
Från himlen komna, han åt jorden gaf!
Hur mägtigt rörde han sig i de former,
Som konstens verld begränsa! — Öfver dem
Det tycktes ofta som han stod, och lade
En annan mensklig själ deri, än den,
Som konstnärns egen var. Ej någon tid
Tillhörde han, ty af en ren försvunnen
Han dragen återgaf med lika sanning,
Som den, hvari han lefde. — Klassisk är
Iphigeni, liksom en sång från Hellas,
I gruset af ett ramladt tempel funnen;
Och, som en medeltid, är Faust romantisk. —
Hans ögas glas var än en enkel spegel,
Som fattade hvar bild med trogen likhet;
Än ett förstoringsglas, som vidgade
Till en fantastisk lek den verld, det såg.
Han i sin dikt hvar sanning bröt i färgor,
Men färglöst ljuset i hans forskning var;
Han drack sig yr ur fantasiens bägar,
Att måla sen med redig sans sin yra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
