- Project Runeberg -  Gåslisa /
9

(1913) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Natalia Nisbeth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - Första kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hon det tråkigt, sprang upp igen, hämtade Göthes dikter
ur klädningsfickan, och överlämnade gässen åt deras
öde. Hon lade sig framstupa i höet, stödde huvudet
i händerna och försjönk fullständigt i den Götheska
poesiens förtrollning. Solen sände sina strålar ned på
det lockiga, blonda flickhuvudet, men Josefine märkte
det icke. Hon hade omtänksamt svept Bärbels grå
buldansäck — ett skydd mot regn, storm och åska —
omkring sin ljusa underkjol, så att endast de grova
skorna stucko fram under säcken. På så sätt vaktade
den blivande arvtagerskan, friherrinnan Josefine
Wetter von Stauffenberg, gässen vid landsvägsdiket.

Där vägen nästan timvis går genom starkt doftande
barrskogar, travade två ryttare långsamt framåt genom
de fotshöga sandfårorna. Samtalet avstannade
emellanåt, ty det sista åskregnet hade spolat ned en
ansenlig del av den lösa sandvallen, så att ryttarna allt som
oftast måste rida efter varandra.

— Må fan taga denna gudsförgätna ödemark!
brummade den yngre av de båda herrarna, i det han
hejdade sin präktiga guldfux för att låta sin följeslagare
komma före. Skulle man tro sådana här förhållanden
möjliga i nittonde århundrandet! Om natten måste
man här bryta av sig både armar och ben — stop,
golden dream, stop
! —

Den talande var en ovanligt vacker man och hans
rörelser ådagalade att han var en fulländad
gentleman. Lång och smärt, hade hela hans utseende en
prägel av sorglös munterhet, och de mörka, flammande
ögonen berättade, under devisen: — »Jag kom — man
såg mig — och jag segrade» — ett övermodigt
lustspel om triumfer, till vilket det hånfulla draget
omkring munnen tillfogade det evigt gamla och evigt nya
dramat om brustna hjärtan. Mörka mustascher
harmonierade med de mörka lockarna som omgåvo
pannan, och klädseln var elegant och smakfull.

Hans följeslagare var helt annorlunda. Han var
stor och grovlemmad, hade ett brett, rödlätt ansikte,
klarblå, oändligt trohjärtade ögon och guldgult hår
och skägg. Han vände på huvudet och sade skrattande:

— Man märker vad du är bortskämd, Günther,
och hur få hinder du mött på din levnadsväg. Tacka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:52:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gaslisa/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free