Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4S NATALY VON ESCHSTRUTH
na mot fönsterbågen och stirrade, stum och orörlig,
på den förtjusande tavla som utbredde sig framför henne.
Nedanför hennes fötter låg det ståtliga slottet,
inbäddat i grönt och blommor, och på alla sidor omringat av
böljande sädesfält eller mörka skogar, vilka sträckte sig
ända till den avlägsna horisonten.
— Icke sant, det är en härlig anblick? sade
Hat-tenheim slutligen. Det påminner mig om mitt hem,
där icke heller några berg skymma utsikten, utan
himmel och jord smälta samman till ett.
— Var är ni då hemma? frågade Josefine, som för
första gången med intresse såg på den blonde mannen.
— Långt borta i Ostpreussen, svarade Hattenheim,
där man måste tala polska, för att grannar och
underhavande icke skola tycka att man är en barbar! Vårt
stamslott är byggt på en klippa och har utsikt över den
klippiga, vilda Östersjön.
Josefine ville svara, men avbröts av greve
Lehr-bach som kom instormande i ruinen med ett litet brev
i handen.
— Reimar! ropade han uppskakad. En hälsning
från Berchtesgaden, så sant jag lever, med en blomma
som prinsessan Sylvia själv plockat! Den lilla
Dien-heim skriver, naturligtvis efter höghetens diktamen!
mycket kvickt, av pur tråkighet! ha ha ha! Tror du,
gamle gosse, att Sylvia och Ilse av förtvivlan skicka
blommor till alla dansörer från den sista säsongen?
Jag tror kn,appt. Vilja ha skisser, genast förstås!
Månne det är av intresse för konsten?
Och den sköne mannen ryckte lätt på axlarna med
ett leende, vari gränslös fåfänga och ironi avspeglades.
— Du tror att prinsessan intresserar sig för din
robinsonad här? genmälde Hattenheim med gilad
stolthet. Hon önskar få underrättelser om dig, via
Dien-heim?
— Du sade det. Blomman är medlet till ändamålet!
Gunther tog den pressade blomman ur det
doftande kuvertet och visade den för Josefine, i det han
leende sade:
— Se bara, min nådigaste! Sådana här
blommor torde nog vara ganska sällsynta! Ty denna lilla
oskyldiga blomma, som växte högt uppe på berget, bröts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
