Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - Sjätte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 NATALY VON ESCHSTRUTH
omgående besvara den köplystne herrns fråga och ber
er därför, min bäste greve, vara god och upplysa mig.
Enligt min åsikt borde ni absolut sälja Merkur, ty
någon tjänstduglig häst blir han aldrig. Betänk er
icke därför, Lehrbach, utan gör upp saken med den
där spekulanten!
— Jå, och begär ett aristokratiskt pris, sade en
ung sekundlöjtnant. Gent emot de där rika
Berliner-ryttarne bör man taga munnen full.
— Skola vi säga fyra tusen mark?
— Vad för något, fyra tusen! Så mycket har den
ju kostat oss själva nästan! sade Hattenheim
skrattande, alltid gentlemanlike, mina herrar! En häst
som kommer från vårt husarregemente kostar sina fem
tusen, om den också är lam i alla fyra benen!
— Bravo! bravo!... Den tjocke har rätt,
telegrafera fem tusen!
— Att slå av är lättare än att höja priset! sade
Clodwig.
Lehrbach drog skrattande fram sin notisbok.
— Hos mig äro prisen alltid fasta, herr baron,
och om min obekante beundrare vill ge mig fem tusen
mark för kampen, så får han den. Ergo, sätta vi upp
svaret! Mina herrar, först er skål!
— Leve häst och ryttare! Hurra! ljöd det i
kretsen, de skummande glasen stötte sakta emot varandra
och tömdes sedan till sista droppen.
Därefter öppnade Lehrbach sin plånbok och rev
hastigt ur ett blad. Några lösa papper fladdrade då
ned på golvet, teckningar, utförda av Lehrbach.
— Ah, pardon, stränge mästare, få våra
profana ögon lov att beundra? frågade Clodwig och tog
upp papperen. Gåslisa? ett alldeles förtjusande
ansikte! Och ritat i juni månad på Gross-Stauffen! Hör
på, ni riddare utan fruktan och tadel! — Och Clodwig
knep ihop ena ögat och blinkade åt den vackre
mannen. Det här är väl en sådan där liten erövring p o u r
p a s s e r l e t e m p s ?
Lehrbach svarade skrattande:
— Gåslisa! Kors, där har ni ju Gåslisa i
handen! Men den unga damen hör icke till mina små,
utan tvärtom till en av de största erövringar jag nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
