Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 NATALY VON ESCHSTRUTH
ligt äv vuxen denna viktiga plats! genmälde Reuenstein.
Sedan vände han sig hastigt om, intog ställning framför
salongens mittdörr och böjde sitt välkomnande huvud
nästan ända ned till golvet för de furstliga personerna
som just inträdde.
Hertiginnan-modern bar en bordeauxfärgad
atlas-klänning, hennes naturligt lockiga, ännu föga grånade
hår föll kortklippt och sammanhållet av ett osynligt
nät ned på axlarna och var prytt med en hårklädsel
av crémefärgade spetsar och breda rubinnålar. Hon
var lång, smärt och ståtlig, hennes hållning stolt och
mycket avmätt, full av naturlig höghet. Det ännu
mycket friska ansiktets skarpt skurna drag förändrades föga,
fastän hennes kunglig höghet talade mycket och
livligt, men endast i de stora, allvarliga och kloka
ögonen blixtrade det då av ett liv, som verkade med
magnetisk kraft på åskådaren.
Den regerande hertigen hade ärvt dessa ögon
jämte moderns bestämda mun, som lätt gav hela ansiktet
ett kärvt och obevekligt uttryck. Han gick bredvid
henne; hertiginnans hand vilade fast på hans arm.
— Ah, v o i l å, vår gode Lehrbach! och hon
nickade med smickrande vänlighet åt den unge officeren.
Åter tillbaka från jakterna? Rätt så, mon a m i, vi
kunna alldeles icke föreställa oss det kära residenset
utan dess »solsken»!
Och hon räckte honom handen, vilken han mera
chevalereskt än ödmjukt förde till läpparna.
Hertigen hälsade också nästan förtroligt på honom
och prinsessan Sylvia vände sig om till fröken von
Dien-heim, som genast vid hennes inträde glidit bakom henne,
och viskade icke alltför tyst med en blick på
Lehrbach:
— Det är Verkligen för galet, men karlen blir
vackrare för var dag!
I lilla salongen belyste en lampa med tre kupor
de båda rikligt försedda teborden. Slöjor av rött
silkespapper dämpade ljuset här liksom i alla
hertiginnan-moderns rum, och kastade ett magiskt och mycket
fördelaktigt återsken på de närvarandes ansikten.
Framför soffan stod det mindre, med blott sex
kuvert dukade bord, vid vilket de furstliga togo plats;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
