Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del II - Fjortonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 NATALY VON ESCHSTRUTH ^
— Javisst, fröken Josefine, låt oss göra en
promenad! Jag är er Jydige slav, befall över mig!
Han gav några instruktioner åt familjen under det
Josefine tog en liten gosses hand och sade:
— Du går med oss, liten, och visar oss dina vackra
lekplatser, så att Vi icke gå vilse i skogen! Vill du
det? Nästa gång skall jag då ha med mig en stor
strut med karameller åt dig.
Lille Fritz nickade och såg vänligt på den främmande
damen, sedan pekade han på furorna och sade
förtroligt :
— Där borta i skogen är vår gunga!
Tigande gingo de genom den soliga skogen. Intet
annat ljud hördes än av ett par kråkor som grälade1
uppe i en hög trädtopp.
Giinther såg ned på den unga damen.
— Ödet har i dag ställt mig vid er sida, min
nådiga fröken, för att vara till er tjänst. Men jag var
egoistisk nog att utan fråga göra bruk av detta
företräde och det hade dock Varit min plikt att först
försäkra mig om, huruvida ödet också gjort e r en tjänst
genom att bestämma just mig till er kavaljer?
— En tjänst? Josefine smålog ogenerat. Jag
måste öppet tillstå, att jag ännu icke har tänkt därpå!
Jag fann det lika älskvärt av den ene herrn som av
den andre att uppoffra sig här för min skull i en
så lång väntan.
Lehrbachs ansikte f or dys trå des.
— Härpå borde jag svara något smickrande, men
jag har vant mig av med att bruka banala fraser till er.
— Varför det? frågade hon med ett nästan
bittert drag omkring läpparna, nu är jag ju van vid
stora världens sätt och bruk och riskerar icke längre
att förväxla sanning och dikt. Det skulle till och med
kännas riktigt o Vant att bliva avspisad med torr
uppriktighet av er, ty edra små älskvärda fraser ha skämt
bort mig.
Han skrattade kärvt.
— Tänker ni i framtiden alltid använda detta .sätt
emot mig? frågade han.
— Jag svarar blott på er fråga. Att det kanske
sker på annat sätt än fordom är det brokiga, under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
