Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del II - Sjuttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 NATALY VON ESCHSTRUTH
eget hjärteblod, det ’air en förbannelse! — Jag vill träda
inom skrankorna för min kärlek, min ungdom! Jag vill
med passionens heta böner locka den där demoniska
kvinnan ined det falska sinnet och den gyllene marken
under sina fötter till mig; om få dagar skakar hon sina
lotter ur ymnighetshoriiet — och giver hon mig seger
och vinst, och låter hon rikedomens glittrande
välsignelse drypa över mitt huvud, då skall jag ännu tro på
goda makter. Men lämnar hon mig i sticket, då skall
jag med våld rycka henne till mig och med järnhänder
slå och göra henne underdånig, likasom hjälten i den
nordiska sagan betvang Fafne, de gyllene skatternas
väktare!
Mannens stämma hade en sådan egendomlig klang,
att den unga flickan ovillkorligt bävade. Det förekom
henne, som om den sakta, viskande rösten vid hennes
öra var en huggorms väsande, vilken fördärvbringande
ringlar sig om lemmarna.
— Spelar ni lotteri? frågade hon.
D’Ouchy nickade.
— Orn några dagar avgöres det! Sedan strök han
handen över pannan och stirrade ned på det blonda
huvudet. Varför såg ni på mig med sådana förtrollande
ögon då jag nyss spelade? frågade han plötsligt. Jag
kände er blick.
— Ni har aldrig förr spelat så vackert som i dag! sade
hon helt uppriktigt, och en människa som så
utomordentligt förstår att hänföra hjärta och själ, den ser man dock
gärna i ansiktet, emedan man ovillkorligt inbillar sig att
där måste lösningen på gåtan synas, där måste man kunna
se ett eller annat märke, som Gud tryckt på sina
älsklingsars panna!
Det ryckte sällsamt i hans ansikte.
— Jag är ingen gudarnas gunstling, fröken von
Wetter, jag är född utan minsta talang; det jag kan,
är resultat av en järnhård flit. Er blick besjälade och
inspirerade mig, endast för er stod jag på estraden,
endast för er spelade jag! Det tycktes mig att ni måste höra
det! Musiken vore en dålig mästarinna om hon icke
kunde betvinga själarna! Som trollormar ringla de ljuva
melodierna sig omkring kvinnohjärtat, det finnes icke
en blodsdroppe, icke en fiber, icke en nerv, som icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
