- Project Runeberg -  Gåslisa /
216

(1913) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Natalia Nisbeth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del II - Nittonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216 NATALY VON ESCHSTRUTH

— Jå, vid Gud, ni har rätt! Ni förstår att
överraska människorna! Varför går ni icke in vid teatern?
Jag lovar er en storartad framgång, ty en sådan komedi
som ni spelar har man ännu icke sett maken till!

Hon ryckte häftigt rosen ur hans hand och
trampade på den. Hennes ansikte var blekt ända till
läpparna.

— En riddare, som icke gör sin orden någon heder,
förtjänar icke att bära den! väste hon med hatfuli
blick, och människor som icke förstå alt värdera en ros,
böra icke undra på orn man i framtiden endast låter
dem känna törnen!

Hon mönstrade honom från ovan till nedan med
en outsäglig blandning av förakt och vrede i sina ögon,
vände honom sedan tvärt ryggen och frasade ut genom
dörren. — —

I stum, namnlös glädje hade Hattenheim först lyft
sina knäppta händer mot himlen, men sedan blev han
förskräckt och tyckte nästan att han borde rusa in för
att påminna den oförvägne om de fruktansvärda
följder hans handling kunde medföra. Men han såg då
prinsessans gestalt redan försvinna genom dörren, såg
Giinther stå högrest, stolt och triumferande och blicka
ned på den söndertrampade blomman. Hattenheim gick
då in i budoaren, lade handen tungt på vännens axel
och frågade bävande:

— Giinther, olycksalige, vad är nu att göra?
Då såg den unge officern på honom, brast i ett

skallande skratt och slog armen om hans hals.

—• Nu skola vi få känna törnena, gamle gosse!
ropade han livligt, med blixtrande ögon och en trotsig
rörelse på det vackra huvudet. De sköna dagarna i
Aranjuez äro förbi, nu driver lyckobarnets båt ut på
öppna havet och hör stormen vina i seglen! Det är en
ovanlig klang, Reimar, lycka till! Nu skall jag se hur
stark min arm är!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:52:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gaslisa/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free