Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads uppkomst, område och indelning samt utveckling i demografiskt hänseende. Av WERNER GÖRANSSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
relse. År 1766 utgjorde nämligen folkmängden i Göteborg, enligt uppgift
i Inrikes Tidningen, icke mer än 10,087 personer. Uppgifterna från denna
tid lämna dock åtskilligt övrigt att önska i fråga om noggrannhet. — I
Ujungbergs »Försök till allmän statistik» uppgives sålunda Göteborgs
folkmängd år 1795 till i5,oi71, medan av Nicander (i
Vetenskapsakademiens handlingar) Göteborgs »sannolika», d. v. s. av honom beräknade
folkmängd för samma år uppgives till 12,454 och den »verkliga» till 12,017
personer. I Ai.mouists värdefulla uppsats om »Befolkningsförhållandena
i Göteborg 1776—1885» (publicerad i Göteborgs Hälsovårdsnämnds
årsberättelse för år 1890), vari bl. a. även återgivas vissa uppgifter från
folkräkningarna i Göteborg 1795—1880, uppgives åter Göteborgs folkmängd
1795 till 12,189 personer, vilken uppgift dock icke gör anspråk på att vara
fullständig, då den endast avser fyra av stadens dåvarande församlingar,
nämligen Gustavi Domkyrko-, Kristine-, Garnisons- samt Fattighus- (och
Korrektions-)församlingarna.
Till jämförelse må nämnas, att Stockholms folkmängdssiffra år 1795
(enligt Tjungberg) uppgick till 74,738 invånare, eller till 5 ä 6 gånger så stor
som Göteborgs. Tredje rummet intogs vid denna tid av Karlskrona, som
vid slutet av 1700-talet understundom tävlade med Göteborg om andra
platsen. Staden i fråga hade, enligt förenämnda källa, år 1795 att
uppvisa en folkmängdssiffra av 14,100 personer. Bland Sveriges (nuvarande)
övriga städer intogs fjärde rummet av Norrköping med 6,510, varefter följde
Gävle, Uppsala och Malmö, i här nämnd ordning, med över 5,000 invånare
vardera. Rangordningen ur demografisk synpunkt bland rikets städer har
sålunda ej i ringa mån ändrats. Tillförlitliga uppgifter angående Göteborgs
— liksom svenska städers i allmänhet — folkmängdsförhållanden föreligga
emellertid först från början av 1800-talet.
Staden inom de forna fästniugsvallarna eller det ursprungligen bebyggda
stadsområdet indelades i 10 rotar, vilka motsvarades av husraderna i de
från väster till öster löpande gatorna, begynnande med Vallgatan i söder,
i:sta roten, intill Spannmålsgatan i norr, io:de roten. Men sedan i följd
av 1807 års kontrakt med Kronan om fästningsverkens rasering m. m.
de innanför fästningsgravarna uppkastade vallarna borttagits och
planerats till tomter, torg och öppna platser, blev det sålunda norr och söder
1 I denna siffra torde emellertid även Majornas folkmängd vara inräknad.
IO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
