Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads uppkomst, område och indelning samt utveckling i demografiskt hänseende. Av WERNER GÖRANSSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om de forna fästningsgravarna tillkomna stadsområdet indelat i 8 nya
kvarter.
Redan vid stadens grundläggning, berättar Cederbourg, hade
emellertid invånarna gjort mindre intagor och anlagt trädgårdar västerut emot
sjökanten mellan staden och Stigberget, eller det nuvarande Masthugget,
vilken mark den tiden benämndes Hagarna. Dessa trädgårdar blevo
begynnelsen till förstäderna Haga och Masthugget. Sålunda omtalas redan
på 1630-talet borgare i de olika »Hagarna». — Genom resolution den 5
oktober 1647 anbefallde drottning Kristina, att enär utrymmet i staden inom
fästningsverken blev för trångt, utom befästningen skulle »avritas en läglig
och bekväm plats», passande till »en Malm eller Förstad», för att till de
borgare, som där ville bosätta sig, låta utdela och utstaka de rum och
tomter, som voro belägna närmast staden. De, som slogo sig ned här ute,
voro i allmänhet sjöfolk, som här icke voro hindrade av att stadsportarna
nattetid höllos stängda. Huruvida med ifrågavarande område avsågs
nuvarande Masthugget eller Västra Haga kan emellertid vara tvivelaktigt,
enär Göteborgs magistrat i mars 1659 anhöll hos Kungl. Maj:t »att få
platsen mellan Risås och staden till bebyggande, i stället för den förut
medgivna mellan Gullberg och staden».
Husägarna i »Hagarna» voro skyldiga att vid belägring av staden
nedriva sina hus, vilket även skedde t. ex. 1676, utan annan ersättning än
den, att de blevo tilldelade nya platser å stadens utmark, där det s. k.
östra Haga nu är beläget. Många mottogo emellertid icke denna
ersättning utan flyttade ut åt landet, och de, som mottogo den, måste ännu en
gång flytta, när kommunikationslinjen 1689 skulle dragas mellan staden
och skansen Kronan. De hade dessutom måst nedriva sina hus, när
danskarna under Karl XI:s krig hotade att gå över Göta älv. Genom
nyssnämnda kommunikationslinje (vid nuvarande Kaponniergatan) skildes
mellan östra och Västra Haga, vartill sedermera år 1811 längst österut kom
Nya Haga.
Den väster om Rosenlundsvägen belägna stadsdelen, som ännu vid
mitten av 1700-talet räknades till Haga, fick sedermera benämningen
Masthugget efter de längs älvstranden, allt ifrån Stigberget ned emot
stadsporten, tidigare belägna s. k. masthamnarna, varest köpmännen förvarade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
