Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Göteborgs stadsplan och bebyggande genom tiderna. Av ALBERT LILIENBERG och KARL SAMUELSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Göteborgs stadsplan och bebyggande genom tiderna
Av
ALBERT LILIENBERG och KARL SAMUELSON
GÖTEBORG hör till de städer, som ända från sin tillblivelse till större
delen vuxit efter bestämda stadsplaner. Dessa hava under tidernas
lopp tillkommit på ganska olika sätt, enär något särskilt organ för
utarbetande av planerna för utvecklingen av stadens bebyggande icke funnits
förrän i senare tid.
Göteborgs första stadsplan, av år 1620, inledde den stora serien av
1600-talets svenska stadsplaner. Intill 1600-talets början hade nämligen
städerna i vårt land, liksom i regel Europas städer under medeltiden vuxit
utan att någon bestämd plan följdes: hus fogades till hus på sätt t. ex.
befintliga vägar, vattendrag och vallarnas form angav. På så sätt synes
Göteborgs föregångare Gamla Eödöse hava vuxit; Nylödöse däremot var en
anlagd stad, som i slutet av 1400-talet torde hava utstakats efter en
bestämd plan.
När Karl IX beslutit att på Hisingen mitt emot Älvsborgs fäste anlägga
en ny stad, som han ämnade kalla Göteborg, lät han år 1604 för denna
uppgöra en stadsplan, vilken blev i stort sett av samma typ, som romarna en
gång i tiden använt vid sina kolonisationsforetag och som sedan de tyska
riddarordnarna ärvde, när de mellan 1000 och 1400 koloniserade östra
Tyskland och en del av Östersjö-kusten.
Den stadsplan, som Gustav II Adolf lät uppgöra för det nuvarande
Göteborg, blev av delvis annan typ. Med denna plan fattade den
nordeuropeiska, militariserade efterklangen av söderns frodigare och subtilare
stads-anläggningskonst fast fot i vårt land och efterföljdes sedan av planerna
för t. ex. Jönköping, Uppsala och Stockholm. Vid den tiden var det
nämligen de fästningsbyggande militärerna, som voro stadsbyggarna eller som
åtminstone slogo an tonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0033.html
