Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stadsplan och bebyggande genom tiderna. Av ALBERT LILIENBERG och KARL SAMUELSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kanalerna lades emellertid ieke omedelbart inpå bergsluttningarna utan
ett stycke ifrån dessa. Skälen härtill voro antagligen, att kanalerna
kantades med pålar, som behövde fäste i leran, samt att man för
undvikande av transporter ville ha plats invid kanalkanten för de jord- oeh
1 ermassor, som schaktades upp ur kanalerna.
Diksom grundgreppet på Göteborgs stadsplan av år 1620 var tidstypiskt,
ha således också detaljerna i den, såsom vallgravarnas och kanalernas
sträckningar, sina bestämda praktiska och tekniska skäl. b ägger man
härtill att planen var för dåtida sjöfarts- och näringsförhållanden mycket
väl avpassad, kan man konstatera, att staden haft den lyckan att till
grundval för sitt bebyggande få en i alla avseenden god och lämplig plan. Efter
denna plan bygges stadens centrum än i dag, och den har blivit även för
våra förhållanden relativt lämplig, sedan vissa av hamnkanalerna igenfyllts
till trafikleder.
Det utrymme, staden fick inom 1620 års stadsplan, räckte praktiskt taget
i två århundraden, emedan husen efter hand byggdes högre och tätare.
Visserligen uppläts en del av Haga till bosättning. Drottning Kristina
fastställde för dess bebyggande en plan år 1647. Och Karl XII lät
uppgöra stadsplan för Majorna ända från staden till gamla Älvsborgs fäste.
Men Haga var och förblev utan större betydelse, och Karl XII:s plan för
»Stadens västra del» kom aldrig till utförande. Däremot uppstod småningom
under 1700-talet omkring landsvägen västerut utmed älven ett långsträckt
sjömanssamhälle, som fiskelägesliknande klättrade upp för Masthuggets
och Majornas höjder. Samtidigt härmed togos inom Vallgraven även Stora
Otterhällan och Kvarnberget i anspråk för bebyggande. Då dessa icke
medtagits i 1620 års plan och då vid tiden för bebyggandet ännu icke
framkommit någon på kuperad terräng inriktad stadsanläggningskonst,
blevo båda bergen planlöst bebyggda, varom de ännu i dag vittna.
Om huru staden under sina tidigaste år varit bebyggd saknas
tillförlitliga uppgifter. Så mycket vet man emellertid, att allt ifrån stadens
grundläggning intill eldsvådorna i slutet av 1700- och början av 1800-talen bestodo
byggnaderna med endast få undantag av trähus. Det synes troligt, att
de äldsta byggnaderna till övervägande antal varit envåningshus, förlagda
å rymliga tomter, som tillåtit ett fritt byggnadssätt med trädgårdar kring
husen. Rätt snart blev en del av tomterna trots ett kungl. förbud av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
