Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stadsplan och bebyggande genom tiderna. Av ALBERT LILIENBERG och KARL SAMUELSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26/8 1636 styckade, varefter stadens inre delar bebyggdes allt tätare,
vanligen med tvåvånings trähus med höga tak, förlagda intill varandra utan
brandmurar. Detta eldfarliga byggnadssätt förklarar, att de ofta
återkommande eldsvådorna fått så stor omfattning. Bröt elden ut, härjade den i
regel ett område, som begränsades av någon av hamngatorna, vallgraven
eller höjderna. Hamngatorna, vilka från början avsetts för trafik och drä-
Fig. 5. Trähus i Majorna, Karl Johansgatan nr 102, troligen från början av 1800-talet.
nering, fingo sålunda en ursprungligen kanske icke beräknad betydelse såsom
brandskiljare.
Knstaka stenhus — bland dem Kronhuset, landshövdingeresidenset, vissa
andra kronans byggnader och magasin m. fl. — förekommo väl, men t. o. m.
stadens rådhus, beläget i sydöstra hörnet av stora torget (numera Gustav
Adolfs torg), var ända till år 1669 av trä: en tvåvåningsbyggnad med högt
spetsigt tak och takryttare med lökformig spira. Stenhus ansågos på grund
av de dåliga grundförhållandena i staden bliva alltför dyrbara att uppföra
trots att regeringen från början velat uppmuntra sådant byggande. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
