Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stadsplan och bebyggande genom tiderna. Av ALBERT LILIENBERG och KARL SAMUELSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
synes till och med varit möjligt att av allmänna medel erhålla bidrag
härtill.
Med tiden blevo vid olika tillfällen förbud utfärdade för byggande av
trähus i staden i dess helhet eller för vissa delar, men utan resultat. År
1792 upplivades förbudet åter och intogs sedermera i 1803 års
byggnadsordning för staden. De tid efter annan återkommande eldsvådorna sjmas
Fig. 6. Carnegieska huset vid Södra Hamngatan. Från början av 1800-talet.
så småningom ha öppnat allmänhetens ögon för det berättigade i kravet
på stenhus, och vid 1800-talets början blevo sådana allt vanligare. Efter
1802 och 1804 års eldsvådor har staden inom Vallgraven uteslutande
bebyggts med stenhus. Dessa uppfördes under 1800-talets början i
allmänhet till tre våningars höjd och fingo sin fasadutbil’dning efter tidens smak
i ny antik riktning (fig. 6). I ett uttalande från denna tid heter det att »man
har i de senare åren antagit vid nybyggnader, att utmed hamngatorna
endast uppföra hus av tre våningars höjd, varigenom det hela får ett slags
lik-stämmighet som behagar». Uttalandet visar att man vid denna tid hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
