Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stadsplan och bebyggande genom tiderna. Av ALBERT LILIENBERG och KARL SAMUELSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landshövdingehusen byggas alltjämt å därför avsedda områden
huvudsakligen för små lägenheter, men börja nu användas även för större
lägen-hetstyper. Jfr fig. 14.
Efter år 1910 började åter byggandet av enfamiljshus inom stadsområdet.
På 1880-talet hade en koloni sådana vuxit upp, omkring Föreningsgatan,
men härefter avstannade byggandet av villor, bl. a. beroende på att de
tomter i I5:de roten (söder om Exercisheden), vilka i 1866 års stadsplan
avsatts till fristående byggnader, blevo, trots den dåliga grunden, använda
Fig. 15. Från Landala egnahemsområde. Husen uppförda 1913—14.
för sammanhängande hyreshus. De nya bostadskolonierna blevo
Eorens-berg, Landala, Bagaregården och Kungsladugård.
Under det byggnadsskede, som inträtt efter världskrigets utbrott, har
byggnadsverksamheten liksom annorstädes nedgått under det normala.
Huvudparten av de byggnader, som tillkommit, ha måst anpassas efter
tidsförhållandena och det har byggts av de relativt mest ekonomiska
typerna, nämligen landshövdingehusen. Vidare har man sökt åstadkomma
billigare byggnader genom att framställa nya, billigare material och genom
att utbilda nya byggnadstyper. De numera rätt vanliga sammanbyggda
enfamiljshusen i längor få betraktas som resultat av ansträngningarna i
denna riktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
