Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostadsfrågan i Göteborg. AV WERNER GÖRANSSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göteborgs Arbetarebostadsaktiebolag av 1872 samt Arbetarnas
byggnads-förening av s. å. — som även för mera teoretiska undersökningar av
reformernas förutsättningar i och verkningar på arbetarebefolkningens läge.
Medan man tidigare i allmänhet åtnöjt sig med mera allmänna skildringar
av panperismen och dess samband med bostadsförhållandena, företog sig
år 1889 Hj. Waiaqvist1 att under personliga besök i lägenheterna efter ett
enkelt formulär insamla fakta i form av sifferuppgifter och på grundval härav
samt med tillgodogörande av erfarenheterna från utlandets bostadsstatistik
utarbeta en summarisk statistisk redogörelse för de mindre bemedlades
bostadsförhållanden. Redan vid de kommunala folkräkningarna, som åren
1868, 1870 och 1880 anordnades i Göteborg, hade visserligen insamlats en
del bostadsstatistiska uppgifter rörande antalet hus samt i dem befintliga
rum och kök, men till någon egentlig bostadsstatistik utvidgades emellertid
icke dessa räkningar. Om en kommunal bostadsstatistik i Göteborg kan
man egentligen icke tala förrän en enhetlig kommunalstatistik över huvud
taget kom till stånd i vår stad, vilket, som bekant, skedde först år 1901, då2
»Kommittén för Göteborgs stads kommunalstatistik» började sin verksamhet.
I de första årgångarna av den på föranstaltande av nämnda kommitté
utgivna publikationen »Statistisk Årsbok för Göteborg» funnos uppgifter
intagna huvudsakligen endast angående antalet hus i varje rote och förstad
enligt brandchefens uppgifter samt antalet rum och kök fördelade å olika
stadsdelar enligt uppgifter i hälsovårdsnämndens årsberättelser. I årsbokens
tredje årgång (avseende förhållandena intill utgången av 1902)
kompletterades ifrågavarande uppgifter med en del av stadsrevisor A. Ramm
utarbetade tabeller, upptagande: a) antal rum samt rum och kök pr mantalsskriven
invånare, b) antal rum på varje kök och c) antal rum samt rum och kök pr
hus, allt med fördelning på skilda stadsdelar. En icke oväsentlig tillökning
i hithörande uppgifter erhölls genom den tabell, som infördes i årsbokens
följande årgång, angivande antalet bostadslägenheter av olika slag i varje
stadsdel jämte årshyra för varje sådan slags lägenhet inom de olika stads-
1 Se skrifter utgivna av Lorénska stiftelsen, N:o 5 »Bostadsförhållandena för de mindre
bemedlade i Göteborg», Sthlm 1891.
2 Bostadsstatistik i mera vidsträkt bemärkelse, vartill man bl. a. jämväl plägar hänföra
uppgifter rörande byggnadsverksamheten, finnes givetvis för Göteborg liksom för riket i dess helhet
att tillgå även för tidigare år. En utförlig redogörelse härför återfinnes i Sveriges officiella
statistik: 1912—14 års allmänna bostadsräkningar I, sid. 19 o. ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
