Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gator, vägar och planteringar. Av W. HUGGERT och K. E. WALLMAN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gator, vägar och planteringar
Av
W. HUGGERT och K. E. WALLMAN
1
Från stadens anläggning till omkring 1800
DET OMRÅDE, som Gustav II Adolf under sitt besök nere vid Göta älv
1618 utsåg till plats för det nya Göteborg, vid Otterhällan på
dåvarande Gullbergsäng, var på den tiden till större delen så lågt beläget, att gator
och tomter måste för undvikande av obehag från älvens vatten genom
jordfyllningar avsevärt höjas över markens naturliga nivå. De från början
utförda höjningarna, vilka antagligen verkställts i samband med grävningen av
kanalerna och medels ur desamma erhållen schaktmassa, voro ej tillfyllest.
Vid hårda stormar steg älvvattnet och översvämmade gator och gårdar.
Stora Torget (nuv. Gustav Adolfs torg) och trakterna däromkring voro
under 1600-talet vid flera tillfällen fullständigt översvämmade. Först
omkring år 1700, sedan gatorna höjts ungefär 4 alnar över den ursprungliga
markytan, var faran för stadens översvämning genom högvatten avvärjd.
Vilka gator, som först byggdes, veta vi ej med säkerhet. Den äldsta till
vår tid bevarade kartan över Göteborgs stad, upprättad år 1644, upptar så
gott som alla de gator, som ännu finnas i staden inom vallarne. Det är dock
föga troligt, att alla dessa gator redan då voro anlagda, utan tvärtom är
det mycket antagligt, att flera av dem endast voro projekterade för framtida
utläggande. Vid 1700-talets början voro emellertid alla gatorna å
stadsområdet innanför fästningsverken utlagda. Förutom detta område hörde till
Göteborg stora utmarker, vilka sträckte sig långt utanför själva staden.
Som förbindelseleder till dessa utägor funnos tre huvudvägar, en åt nordost till
Gullbergsbryggan, en åt sydost till Geteberget och en åt väster till Stigberget.
1 Framställningen, sid. 82—116 (vid strecket) är planlagd och påbörjad av W. Huggert
samt slutförd av K. E. Waixman. Sidorna 116—121 äro författade av K. E. Wauuman.
Kartorna bearbetade av W. HUGGERT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0082.html
