Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gator, vägar och planteringar. Av W. HUGGERT och K. E. WALLMAN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egentliga staden återstod endast ett fåtal gator, vilka ej voro belagda med
tuktad sten. I början av år 1859 fattades beslut, att stensättningen skulle
utsträckas även utom den egentliga staden ända till Vallgraven, d. v. s.
sten-sättning skulle utföras även å de å förra fästningsområdena utlagda gatorna.
Härigenom blev ytterligare lån erforderligt, och beslutades samtidigt, att
för amortering och ränta å detta lån uttaxeringen skulle höj as med 50 % över
den år 1848 bestämda.
Av de äldre gatorna i staden hade de flesta sedan 1600-talet varit belagda
med kullersten. Hå vid 1800-talets mitt nya gator utlades, försågos de i
regel med grusbeläggning och sattes med kullersten först sedan de varit i
bruk en längre tid. Den omläggning med tuktad sten, som verkställdes av
de kommitterade, var i allmänhet begränsad att omfatta de med kullersten
satta gatorna. Undantag härifrån utgjorde Dilla Badhusgatan, som, utan
att ha varit försedd med kullersten, stensattes med tuktad sten.
Förutom de gatuarbeten, som genom ovannämnda kommitterade utfördes
i staden inom Vallgraven, verkställdes en mängd omläggningar och
nyanläggningar i förstäderna genom drätselkommissionens försorg. Dessa
arbeten betalades dels av stadskassan, dels av enskilda.
Torg. Kring i8öo-talets mitt dels iordningställdes de äldre torgen, dels
anlades njm torg genom stadens drätselkommission, och betalades dessa
arbeten av stadskassan. Stora Torget, d. v. s. Gustav Adolfs torg, hade, som
förut nämnts, varit stensatt med kullersten sedan 1629. År 1850 beslöt man
att i samband med stensättning av Norra Stora Hamngatan stensätta nämnda
torg med tuktad sten i gatans fortsättning, så att en sammanhängande
stensatt gata erhölles. Två år senare eller år 1852 stensattes hela torget med
tuktad sten. Dilla Torget (från början kallat Fisktorget) beslöt
drätselkommissionen år 1850 att i samband med omläggning av gatorna utmed
detsamma låta iordningställa med tuktad sten. De tyska stensättarna, som
lydde under kommitterade, fingo i uppdrag att utföra arbetet på
drätselkommissionens bekostnad.
Stora Torget hade dittills använts till salutorg. Men sedan beslut fattats
att en staty av Gustav II Adolf skulle resas å torget, väcktes 1845 förslag om
anläggande av ett nytt salutorg, nuvarande Kungstorget. Detta utlades
och stensattes med kullersten 1848.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
