- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
92

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gator, vägar och planteringar. Av W. HUGGERT och K. E. WALLMAN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utgifterna erhöll bolaget rättighet att upptaga s. k. bompenningar.
Oktro-jen utsträcktes gång efter annan och upphörde ej förrän den i augusti 1871,
då bommen vid Stigbergsliden borttogs och samtidigt bolagets skyldighet
att underhålla vägen upphörde.

Vägarna saknade i allmänhet trottoarer. Det hade länge varit ett
önskemål att avhjälpa denna brist, men Skjuts- och åkeristyrelsen hade ej vågat
anhålla om medel härtill, enär dess utgifter för vägunderhållet och
skjutsinrättningen voro mycket stora. I och med Västra stambanans öppnande
kunde emellertid utgifterna för skjutsinrättningen avsevärt nedbringas.
Skjuts- och åkeristyrelsen såg sig därför i stånd att år 1859 framlägga förslag
om anläggandet av en trottoar längs Södra Vägen från Gamla Allén (Engel
-brektsgatan) till Korsvägen. Denna trottoar, som anlades under
sommaren samma år över det samtidigt härmed igenfyllda östra landsvägsdiket,
utgjordes av 7 kvarters gråstenshällar av minst 3 tums tjocklek lagda på
behörig underbädd. Den försågs med rännsten av kuller samt med av
loppsdiken för vattnets avförande från vägen. Följande år anlades liknande
trottoar från Fattighuset till Gullbergsbro och år 1861 från Gamlestadsbro
till Redbergslid. Från Korsvägen till Underås bro lades trottoar 1862.

I anledning av klagomål från revisorerna för Skjuts- och åkeristyrelsen
över att vägarna befinna sig i dåligt tillstånd, svarar styrelsen i skrivelse år
1861 till borgerskapets äldste, att, trots att den största omsorg nedlägges
på arbetets utförande, är det ej tänkbart, att vägarna skola kunna
underhållas i fullt tillfredsställande skick, så länge makadamiseringsmetoden
användes och lastvagnar med smala hjulskenor tillåtas befara desamma.
Bredden å hjulskenorna horde i lag bestämmas till minst 4 tum. Styrelsen anser,
att enda sättet att få Göteborgs vägar i fullgott och bestående skick är att
belägga själva körbanan med tuktad sten, men har av brist på medel detta
ej hittills kunnat sättas ifråga. Den föreslår nu, att borgerskapets äldste
ville lämna sitt medgivande till att alla stadens vägar så småningom beläggas
med tuktad sten.

Borgerskapets äldste togo ej någon hänsyn till denna skrivelse utan beslöto
i stället införskriva en ingeniör Muller från Braunschweig, som skulle
maka-damisera vägarna enligt den i nämnda land använda metoden.

Ingeniör Muller, som hitkom i januari 1862, ombyggde samma år Södra
Vägen. Sedan grunden dränerats väl genom diken, lades stora huggna ste-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free