- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
123

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunalförvaltningen. Av T. PETRI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

köpmannaskicklighet, vilkas inflyttning dit på allt sätt gynnades. Genom
de privilegier, som den 14 augusti 1607 utfärdades för detta Göteborg, hade
staden också speciellt med hänsyn till ntlänningarne erhållit vidsträckta
förmåner och en egenartad författning, i väsentliga delar avvikande från
Sveriges då gällande stadslag, men överensstämmande med styrelseformer
och rättssedvänjor, som tillämpades i holländska städer. Det var till
ersättande av dessa under kriget förstörda städer, som konung Gustav II Adolf
efter erläggande av den s. k. Älvsborgs lösen beslutade att låta uppbygga
ett nytt Göteborg å den plats, där den nuvarande stadens kärna är
belägen.

Inom denna nya stadsbildning, vilken av förhållandenas egen natur
fördes till en synnerligen rask utveckling, kunde näppeligen någon lokal
tradition eller borgerlig hävd göra sig gällande. För den nya staden framletades
tvärtom främmande, speciellt holländska, förebilder för bebyggande,
ordning och styrelse. Detta ingick rent av i planen och beräkningarne för den
tilltänkta handelsmetropolens särskilda uppgifter och för dess allmänna
förkovran och tillväxt. Redan från början präglas också stadens
författning av ett visst statsförmynderskap med ty åtföljande centralisation, ett
förhållande, som givetvis ytterligare tillväxte vid det senare inträdda absoluta
lconungaenväldet under den karolinska tiden. Ej ens frihetstidens nyare idéer
medförde några väsentligare förändringar i detta förhållande.
Statsför-mynderskapet fortlevde i det hela och satte sin bestämda prägel på stadens
utveckling, blott med den skillnaden, att det ej längre bars upp av den
suveräna konungamakten, utan av de lika suveräna ständerna och av deras
uppdragstagare riksrådet. Med stadens tilltagande betydelse framträdde
dock så småningom — och särskilt fr. o. m. 1730-talets ingång — från
borger-skapets sida allt bestämdare krav på deltagande i inflytandet å stadens
styrelse och förvaltning, och dessa krav resulterade år 1810 efter långvariga
strider i en formlig överenskommelse mellan magistraten och borgerskapets
äldste rörande de sistnämndas rätt till ett mera intimt deltagande i stadens
förvaltning. Den framgång, som borgerskapet sålunda vunnit, befästades
och utvecklades under de kommande årtiondena och nådde slutligen sin
fullbordan i 1862 års kommunallagstiftning, genom vilken innebyggarne i vår
stad liksom i rikets övriga städer tillerkändes full och oinskränkt rätt att
själva vårda sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free