Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs magistrat och rådhusrätt samt tillhörande verk. Av J. BORRIE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stadsstyrelsen under 1600 talet
I februari 1624 besökte Gustav II Adolf sin nya stad och utfärdade då
bland andra förordningar ett memorial för det nytillsatta Göteborgska
stads-rådet, innefattande, att konungen funnit gott låta välja tolv rådmän, fyra
svenske, tre tyske, tre nederländske och två skottar, som skulle förestå
stadens regering, till dess höga rådet efter privilegierna »kunde fullkomligen
satt varda», och att desse rådmän skulle presidera var sin månad samt den
presiderande hava makt, när så behövdes, att sammankalla hela senaten.
Rättskipningen skulle av senaten handhavas å rådstugan måndagar,
onsdagar och lördagar och aldrig färre än fyra ledamöter sammanträda. Senare
samma år ändrades bestämmelsen om presidiet sålunda, att tre av
rådmännen, en svensk, en holländare och en tysk, förordnades till stadigvarande
presidenter, av vilka en tre månader i sänder skulle föra ordet. Till dessa
befattningar utsågos svensken Nils Börjesson, holländaren Jacob
Hoef-nagel och tysken Michel Werler. Burggreveämbetet skulle förestås av van
Dijck såsom kunglig commissarius. År 1626 erhöll van Dijck fullmakt
såsom stadens burggreve.
Den 27 april 1639, då rikskanslären Axel Oxenstierna och riksmarsken
Jacob De la Gardie vistades i Göteborg för att enligt uppdrag av
drottning Kristinas förmyndareregering taga kännedom om »stadens tillstånd
och villkor, justitiens administration, näring och vad mera därhos
kommer i betänkande», utfärdade desse å drottningens vägnar och till den Kungl.
regeringens bekräftelse en »instruktion och underrättelse» åt presidenterna
och rådet, enligt vilken förordnades, att stadsstyrelsen skulle utgöras av
burggreven, som »hennes Kungl. Maj:ts höghet och rätt företräder», tre
presidenter och tolv rådmän. En av presidenterna skulle året omkring,
ifrån Valborgsmässa till Valborgsmässa föra ordet i allmänna
sammanträden, föredraga ärendena, giva resolutioner i hela rådets namn och förordna
om exekution. Presidenterna och rådmännen fördelades till tre kollegier,
vartdera bestående av en president och fyra »Colleganter», ett för inseende
över »byggnader och intrader», ett för »justitiens administrerande» och ett
för »commersiernas erhållande»1, varjämte meddelades föreskrifter om
ärendenas fördelning och formella behandling.
Från denna tid började för stadsstyrelsen, som enligt Gustav II Adolfs
1 Enl. dåtida språkbruk = vidmakthållande, upprätthållande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
