- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
188

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs magistrat och rådhusrätt samt tillhörande verk. Av J. BORRIE

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nersrätten, nio rådmän, ävensom syndicus, sekreterare, notarius och
ak-tuarius m. fl. tjänstemän, varjämte meddelades utförliga föreskrifter om
magistratens tillsättande, rangställning m. m. Så skulle burggreven,
presidenterna, syndicus och magistratens äldste förses med Kungl. fullmakt
och hög rang samt alla magistratspersoner, så länge de sina ämbeten
innehade, räknas för adel och njuta adliga privilegier och förmåner. Men
denna stadsstyrelsens återupplivade glans blev ej långvarig. Redan den ii
juni 1719 under drottning Ulrika Eleonoras regering utfärdades efter
förslag av rikets ständer ny stat för borgmästare och råd i Göteborg, vilken
stat var i det närmaste lika med 1695 års, varjämte förordnades, att
staten skulle från början av år 1719 tillämpas och att magistraten hade i allt
övrigt att rätta sig efter Karl XI:s reglemente av år 1695. Härigenom
hade magistraten erhållit den organisation, som skulle komma att i sina
huvuddrag bestå mycket lång tid framåt.

Vidkommande domstolsväsendets utveckling i Göteborg under detta
första århundrade av stadens tillvaro må till en början erinras, att enligt
den av Gustav II Adolf år 1618 ånyo till efterrättelse utfärdade stadslagen
domsrätten utövades dels i rådstuvan av fogaten med borgmästare och
rådmän, dels ock av en lägre domstol »ute å torgene», vilken bestod av tre
ledamöter, en å konungens vägnar och två å stadens, och från vilken senare
rätt kunde vädjas till den förra. Såsom förut angivits, skulle emellertid
enligt 1621 års privilegier tillsättas en särskild underrätt i Göteborg, en
schöffendomstol. En särskild underrätt har också varit i verksamhet,
åtminstone i början av 1630-talet, från vilken tid vid densamma förda
protokoll finnas i behåll, till en början avfattade på tyska språket. Den synes
emellertid ej vunnit stadga, ty i en den 20 juli 1642 av drottning Kristinas
förmyndareregering utfärdad förklaring uttalades, att justitiepresidenten
och hans colleganter »icke skulle för sig allena komma låta de strider och
tvister, som emellan en och annan kunna uppväxa, dem upptaga,
skärskåda och avdöma, utan en underrätt i staden, som uti andra städer är
bruk-eligt, skall ordineras och därtill deputeras en av var klass utav rådet med
tvenne beskedlige män av borgerskapet, vilka allenast ett år därvid bliva
skole, och andra året åter andra i deras ställe förordnas och tillsättas, och
vad ifrån dem lagligen bliver per appellationem till överrätten devolveradt,
skall inför samtliga magistraten upptagas, examineras och äntligen genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free