Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs magistrat och rådhusrätt samt tillhörande verk. Av J. BORRIE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knligt Gustav II. Adolfs privilegier hade all kommunal myndighet
tilldelats stadsstyrelsen, som ansågs företräda borgerskapet, och detta hade
vid sidan därav ingen särskild representation, men i 1695 års reglemente
och stadsbokhållareinstruktion omtalas borgerskapets 24 äldste såsom redan
då sedan länge i verksamhet. Denna myndighet framställde krav på delaktighet
med magistraten i disposition och förvaltning av stadens enskilda medel samt
ville för den skull äga fri tillgång till stadens böcker och räkenskaper.
Härom fördes långvarig strid, som fick sin avslutning genom en Kungl.
resolution av den 7 juli 1752, innehållande föreskrift, att magistraten och
borgerskapet borde äga samfälld och gemensam disposition över alla stadens
enskilda medel. Av stadens handlande genom stadens riksdagsmän
framförda besvär, åsyftande, att magistratens rätt att tillsätta saltmätare,
järn-dragare m. fl. lägre befattningshavare måtte upphävas, blevo däremot
genom Kungl. resolution den 6 augusti 1748 i onådiga ordalag ogillade.
En annan tvistefråga mellan magistraten och borgerskapet rörde
valsättet vid utseende av magistratspersonerna. Genom Kungl. resolutionen
den 10 april 1739 hade förut tillämpade grunder för dylika val upphävts och
i stället föreskrivits, att Göteborgs stad i sådant avseende hade att ställa
sig till efterrättelse Kungl. Maj’.ts i resolutionen på städernas besvär vid
1723 års riksdag meddelade förordnande, huru med borgmästare- och
rådmansvalen borde förhållas, d. v. s. borgmästare, rådmän och stadssekreterare
borde av magistraten och borgerskapet samfällt väljas. Med stöd av en
1756 utfördad förordning ville magistraten sedan beräkna varje
borgmästares röst lika med den högstes i skattöre av borgerskapet samt varje
rådmans röst hälften däremot. Stadens rilcsdagsfullmäktige besvärade sig
häröver hos ständerna under åberopande, att vid sådan beräkning magistratens
valsumma utgjorde en deciderad pluralitet. Ehuru magistraten för sin
del förklarat sig åtnöjas med, att varje borgmästares röst räknades till 120
daler silvermynt och varje rådmans till 60 daler silvermynt, en betydande
eftergift, då enligt taxeringslängden för 1758 ett enda handelskontor hade
att räknas för 990 daler, ville borgerskapet icke härmed åtnöjas. Tvisten
slöts genom förlikning, som bekräftades genom kungl. resolution den 15
maj 1759, enligt vilken varje borgmästares röst skulle räknas till två för
hund-radet av hela det församlade borgerskapets valsumma och varje rådmans
till ett för hundradet därav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
