Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs magistrat och rådhusrätt samt tillhörande verk. Av J. BORRIE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
män, därav den ene litterat, vilka magistraten för vart år utsåg, men i Kungl.
brevet den 12 oktober 1849 förordnades, att polismästarebefattningen skulle
skiljas från handels- och politieborgmästarens ämbete och uppdragas åt en
särskild polismästare.
De nya författningar om kommunernas förvaltningsärenden, vilka
till-kommo under 1800-talet, särskilt 1862 års förordning om
kommunalstyrelse i stad och 1874 års byggnadsstadga för städerna, medförde, att
magistratens befattning med kommunens allmänna hushållningsangelägenheter,
ehuru i 1862 års förordning magistraten förklarats vara stadens styrelse,
under vars överinseende alla av stadskommunen tillsatta styrelser 1 och för
sin förvaltning ställts, genom den följande utvecklingen kom att inskränkas
till huvudsakligen ett övervakande av att de kommunala myndigheterna
behörigen fullgjorde på dem ankommande uppdrag. Magistraten hade
där jämte att förmedla förbindelsen mellan stadsfullmäktige och de
kommunala styrelserna å ena sidan samt högre myndigheter å den andra, fungera
såsom valförrättare vid allmänna val, resolvera i fråga om verkställighet
av stadsfullmäktigebeslut, förmedla revision av stadens räkenskaper samt
upprätta förslag till stadens årliga utgifts- och inkomststat och, sedan
förslaget granskats av stadsfullmäktige, vidtaga de ändringar däri, som av
stadsfullmäktiges beslut kunde föranledas, ävensom upprätta vederbörlig
debiterings- och uppbördslängd.
I övrigt kom i följd härav magistratens förvaltning huvudsakligen att
omfatta vissa angelägenheter, som på landet tillhöra de statliga
förvaltningsorganen, såsom tillsyn å och ansvar för kronouppbörden, bötesbesluts
verkställighet och böters redovisning, ombesörjande genom mantalsverket av
mantalsskrivningen, övervakande av taxeringsarbetet och föranstaltande
av kronoutskylders debitering m. m., varjämte magistraten fortfarande
var överexekutor i staden och verkställare av högre myndigheters beslut
samt handräckningsmyndighet i administrativa ärenden. Slutligen
kvarstod alltjämt såsom en av magistratens viktigaste uppgifter att såsom
rådhusrätt handhava rättskipningen inom staden. De förändringar i fråga
om magistratens sammansättning, som under nu ifrågavarande tid ägt rum,
hava också huvudsakligen hänfört sig till domstolsverksamheten, och
meddelas dessa härnedan i sammanhang med redogörelse för rådhusrättens
utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
